Augusta Ada Byron var en kändis redan när hon föddes 1815. Hennes far var Lord Byron, poet, äventyrare och skandalös skörlevnadsman. Han lämnade hennes mor Anna Isabella när Ada var en månad gammal. De sågs aldrig igen. Hon föddes in i en adlig värld, där kvinnor inte direkt uppmanades att söka sig till vetenskapen. Men Anna Isabella stöttade Adas intresse för matematik och logik. Det skulle bli en motvikt till det modern såg som galenskapen hos Adas far. Efter att hon gift sig vid 20 års ålder blev hon baronessan Augusta Ada King, grevinna av Lovelace. Hennes kliv in i datorhistorien togs när hon träffade Charles Babbage, en av 1800-talets stora mångsysslare.
Han var matematiker, ingenjör och filosof och han blandade gärna sina intresseområden. Epitetet “datorernas fader” har han fått för ett antal aldrig färdigställda mekaniska räknemaskiner. De första av dessa “difference engines” var byggda för att mekaniskt utföra aritmetik, till exempel för att göra navigationstabeller. Uppföljaren, en “analytical engine” var avsevärt mer komplex. Den skulle kunna programmeras för att utföra många olika slags beräkningar. Den hade alla grundkomponenterna hos en modern dator, fast i mekanisk form. Den skulle programmeras med hålkort från en mekanisk vävstol. Ada Lovelace mötte Babbage genom en gemensam vän, och han bjöd att studera några av hans prototyper. Som matematiker blev hon djupt intresserad. De hade ett tätt utbyte. Men alla datorhistoriker är inte övertygade om hennes pionjärroll.
Enligt skeptikerna var det i själva verket Babbage som gjorde jobbet, och av någon anledning uppmanade Ada Lovelace att ta äran. En annan version är att Babbage “förberett” algoritmerna för henne snarare än att de samarbetat, men att hon hittat ett fel, vilket skulle göra henne åtminstone till den förste att fixa en bugg i ett program. Men hennes vision om datorernas framtid var kanske viktigare än insatsen som programmerare. Hon såg möjligheterna hos en generellt programmerbar räknemaskin. Den innebar att datorer kunde göra mer än enkel aritmetik på en industriell skala. Ett exempel hon diskuterade var komposition av musik. Idag har hon blivit symbol för kvinnor inom teknik och matematik. Hon har också firats av Google och gett namn till ett programmeringsspråk.