Menu
Rani Lakshmibai
Farligast av alla britternas fiender
Rani Lakshmibai, född Manikarnika 19 november 1828 i Varanasi, död 18 juni 1858, var en indisk upprorsledare, känd för sin roll i Sepoysupproret i Indien mot Storbritannien 1857-1858. Hon var drottning och regent i Maratha-staten Jhansi och blev ledare för upproret och en symbol för motståndet mot britterna.
Indiska drottningen
Den indiska drottningen och upprorsledaren Rani Lakshmibais självständighetskamp i Indien under 1800-talet inspirerar fortfarande indier som vill frigöra sig från det brittiska kolonialarvet. Hon var en skicklig härförare men dog till sist med sina soldater ute på slagfältet. Idag är hon en av Indiens mest hyllade frihetshjältar. Då brittiska styrkor nådde Jhansi i mars 1858 vägrade hon överlämna staden, som utsattes för en belägring och stormning. Hon flydde från staden med sin adoptivson på hästryggen en natt och förenade sina styrkor med Tatya Tope.
Hon gjorde staden Kalpi till sin nya bas, och anförde där personligen sina styrkor mot britterna. Hon och hennes allierade förlorade och flydde med sina styrkor till Gwalior, där de utropade en ny självständig stat.
Vacker och viljestark
Lakshmibai misslyckades dock övertyga dem om att förbereda ett försvar av staden mot britterna. Den 18 juni 1858 försökte hon lämna staden i spetsen för sina styrkor, då de attackerades av britterna. Lakshmibai stupade i det slag som följde. Det råder skiftande uppgifter om exakt hur hon dog. Hon ska ha klätt sig i en mansuniform och stupat under en personlig strid mot en brittisk militär. Därefter ska hennes kropp ha bränts på hennes i förväg givna order för att inte ens hennes lik skulle tillfångatas. Britterna lät henne begravas under fulla kungliga ärebetygelser. Rani Lakshmibai beskrivs som vacker och viljestark och som farligast av alla britternas fiender under upproret.
FILM
Långfilm “Warrior Queen of Jhansi”.
