Ruth Bader Ginsburghon

Hon använde lagen för att förändra kvinnornas rättigheter

Hon använde lagen för att förändra kvinnornas rättigheter

Ruth Bader Ginsburgs liv är på många sätt en amerikansk framgångssaga. RBG föddes i Brooklyn, New York, 1933, och växte upp som det enda överlevande barnet till en ryskjudisk far och en mamma bördig från Österrike. Ruth läste vidare vid Cornelluniversitetet i New York, där hon tog en kandidatexamen i statsvetenskap. Vid Cornell mötte hon också Martin Ginsburg. I dokumentärfilmen RBG berättar Ruth Bader Ginsburg att Marty, som han kallades, var den förste av de män hon träffade under studietiden som uppmärksammade att hon faktiskt hade en hjärna.

En av nio kvinnor bland omkring 500 män

Ruth och Marty gifte sig när Ruth tog sin examen. Marty hade då redan börjat läsa juridik vid Harvard, och Ruth följde efter honom. Hon var, när hon började, en av nio kvinnor bland omkring 500 män i årskullen. Dessutom var hon mamma till en liten flicka. Liksom övriga kvinnor i klassen bjöds Ruth in till rektor för Harvard Law School, och ombads där att motivera varför hon som kvinna skulle ta upp en plats på utbildningen som en man annars hade kunnat ha.

Hon inspirerades av Sverige

Under en period på 1960-talet var Ruth också gästforskare vid Lund universitet. Tillsammans med Anders Bruzelius skrev hon där boken Civil Procedure in Sweden, som gavs ut 1965. Ruth lät sig också inspireras av den svenska jämställdhetsdebatten, inte minst Eva Mobergs inlägg i tidskriften Hertha, och av att kvinnorna i Sverige tagit ett större kliv in i både juridik och samhällsliv än sina amerikanska systrar.

En stark förebild

  • Född i Brooklyn 1933 av judiska föräldrar.
  • Juristexamen från Columbia Law School 1959.
  • Forskare och lärare vid Rutgers Law School och Columbia Law School till 1973.
  • Ansvarig för American Civil Liberties Unions kvinnorättsprojekt 1973–1980.
  • Domare i den federala appellationsdomstolen i District of Columbia 1980–1993.
  • Domare i USA:s högsta domstol från 1993. En av de drivande i målet United States v. Virginia, 518 U.S. 515 (1996), som öppnade den sista av USA:s elitmilitärskolor VMI för kvinnor. Känd även för skiljaktiga meningar i bland annat målet Ledbetter v. Goodyear, 550 U.S. 618 (2007), som behandlade lönediskriminering på grundval av kön.
  • Hedersdoktor vid Lunds universitet 1969. 50 år senare, vid besöket i år, utsedd till jubel­hedersdoktor. Ruth Bader Ginsburg har ytterligare ett stort antal utmärkelser och titlar från universitet över hela världen.

FILM

Långfilmen om Ruth Bader Ginsburg .
Filmen heter On The Basis Of Sex

Filmen finns på Netflix:  
Sök: En kvinna bland män

Women Power Rosa Pin
Women Power Silver Pin
Women Power Guld Pin

KONTAKT

info@SwedishHumanRightsProject.org

Vi driver projekt som stärker mänskliga rättigheter. 
Stöd oss! Bli månadsgivare med 20 kr. Läs mer här.